Varför börjar en person skriva? Och vad har vi för mål med vårt skrivande? Det är förstås olika från person till person.
Vad är det som får mig som författare att fortsätta skriva böcker om människovärde och allas rätt att räknas? Den frågan fick jag för någon vecka sedan.
Under fem dagar i juli månad 2024 färdades jag och min man tillsammans med flera resenärer på en bussresa mellan Göteborg och den norska naturen och dess fjäll-landskap.
Via Svinesundsbron körde bussen in i Norge. Vi åkte förbi Oslo och det första stoppet med bussen i Norge blev i Nebbenes Kro i höjd med Edsvoll. Senare under dagen körde vi till Lillehammer.
Vi besökte även Kristiansund och Gudbrandsdalen och Dombås och många fler platser i den norska fjäll-landskapet.
Det norska fjäll landskapet är fantastiskt vackert. Det är värt en resa.
Det var dessutom trevliga människor som var med.
Det om något ger kraft att kämpa vidare som författare.
Av guiden fick jag tillfälle att presentera mina böcker.
Någon av medresenärerna ställde senare frågan var jag hämtar min inspiration till mitt författarskap från?
Frågan var ärligt ställd och jag önska svara så ärligt jag kan.
Först ska sägas att det är en myt att en författare alltid har inspiration att skriva.
Inte så sällan suckar jag över mina ofärdiga kapitel som aldrig tycks bli bra nog. Efter tre böcker har jag dock lärt mig att den upplevelsen ingår i skrivprocessen.
Intresset att skriva bottnar i stället i ett samhällsengagemang.
Jag önskar göra min lilla del av världen lite bättre. På mitt sätt. Eftersom samhället är ur led och jag behöver få arbeta i min takt så har jag accepterat jag får arbeta på egen hand.
Men engagemanget och intresset att förändra min bit av världen finns där hela tiden.
Temat på på ett manuskript ges ofta utifrån att jag tycker något i samhället är fel.
Som att Google anser att gammal och orkeslös är synonymer till varandra. Som om alla människor som levt länge är orkeslösa?
Det finns gott om åttio åringar som är hur aktiva som helst.
Jag kan också få idén till ett boktema genom någon person som uttalar sig klokt i någon fråga jag är intresserad av.
Jag önskar få ett mänskligare samhälle. Det driver mig framåt.
Jag arbetar utifrån sinnesro bönens ord
Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan. Och förstånd att inse skillnaden.
av Reinhold Niebuhr
Jag klarar inte alltid av att leva efter de kloka orden. Men jag strävar mot det. Huvudsaken är att jag försöker. Sedan kan ingen kräva mer.
Jag tror inte jag är ensam om att ibland fastna i tankar på gamla konflikter som hänt för länge sedan.
Skriv processen blir i någon mån ett sätt att bearbeta de frågor jag bär på.
Vi har alla våra sätt att tackla de konflikter vi brottas med.
Mitt behov att skriva är en blandning av viljan att förändra min del av världen och göra nytta. Samtidigt som jag hanterar mitt livs olösta konflikter.
Hur hanterar du dina besvikelser? Vad gör du för att må bra ändå?
Önskar dig en fin dag.
Katarina